The Good, the Bad and the Ugly

Ni får ursäkta förseningen, men här kommer en klassiker som man borde ha sett, det är i alla fall vad jag hört om den här filmen, "The Good, the Bad and the Ugly"
 
 
 
Blondie (Clint Eastwood) och Tuco (Eli Wallach) arbetar tillsammans och samlar på sig pengar igenom att gång på gång inhämta lösensumman för Tuco, men när Blondie bryter pakten vill Tuco hämnas. Mitt under hämndaktionen stöter de båda på en konfederationssoldat som strax innan sin död avslöjar att han gömt undan en stor summa pengar i en grav på en stor kyrkogård. När de båda får var sin bit av ledtråden måste de båda åter igen arbeta tillsammans för att hitta skatten. Men tyvärr är även prisjägaren Angel Eye (Lee Van Cleef) ute efter samma skatt och de tre männen inleder en kapplöpning för att hinna först till skatten.
 
 
Under en tid då det var populärt att göra westernfilmer i Italien (de så kallade "Pasta-westerns") kom den här nära tre timmar långa eposen, det som kanske är mest känt från den här filmen är den lilla melodislingan som nästan har monopol på att tonsätta en spännande "Stand-off", känner ni igen den? Den *typ* spännande musiken till trots är det nästan olidligt att se. Inte för att det är så olidligt spännande utan att det tog nästan tio minuter innan det var dags för den första repliken. Det sätter tonen på hela filmen, då scen på scen är onödigt utdragna där jag hinner gå igenom tolv olika scenarion i mitt huvud innan något hinner hända.
 
Jag menar inget ont om Luciano Vincenzonis manus, det är nog en av anledningarna till att filmen har en nia i betyg på IMDb, men om detta manus skulle skrivas i dag skulle vi antingen ha tre filmer som alla hade var och en av de tre karaktärernas namn på sig "del 1 Den onde" "del 2 Den Fule" och "del 3 Den gode" eller så skulle manuset komprimeras så att bara det mest väsentliga till huvudhistorien fanns kvar (vilket skulle resultera i en film på kanske bara en timme)
Så, poäng till det fängslande manuset, tumme upp för de coola killarna i vilda västern men en tumme ner för de nästan bortkastade fem minuterna i slutet när vi hade en stand off mellan våra tre killar. (noteras bör att detta troligtvis är en produkt av vårt samhälle som vill ha allt snabbt, gärna igår)
 
D D D D D D D D D D
1 dcritic:

skriven

46 år gammal...trodde den var färskare...
3 filmer istället för en...kanske skulle vara en bra idee...tror dock att det var inne med mastodontfilmer någonstans kring 60-talet...
korta av filmen vore att göra en sämre film...för det är inte bara huvudstoryn utan även all små berättelser som gör filmen bra...
o jag brukar kalla dem för spageti-western inte pasta...men jag kan ju ha fel...
5 minuter i slutet var väl för att skapa spänning, men jag antar att om man inte bryr om karaktärerna eller om man inte har levt sig in i storyn så är det bortslösade minuter...
Förstår ditt låga betyg, men jag håller inte med...
We should agree to disagree...or to eat some ice-cream... :p

MVHH

Svar: min åsikt är att det hade räckt med att bygga stämning i två minuter, jag hinner nästan räkna gravar innan de rör sig.Våra åsikter går isär här, då är vi överens om det.
David Bergfors

Kommentera här: