När nu Glee (en TV-serie jag fattat tycke för) förra veckan sände avsnittet "Glease" tänkte jag friska upp minnet med filmen från 1978, "Grease"

 

 

Sandy Olsen (Olivia Newton-John) och Danny Zuko (John Travolta) träffas under sommarlovet och har en fin romans, men då Sandy kommer ifrån Australien och måste åka tillbaka till skolan tar det slut.

Men planer ändras ju och Sandy blir kvar och går sista året i High school på Rydell High och träffar Frenchy (Didi Conn) som introducerar henne för tjejgänget Pink Ladies, med Rizzo (Stockard Channing) i Spetsen.

När Sandy berättar om drömkillen från sommaren presenterar Rizzo henne för den smått chockade Danny som ger henne ett kyligt bemötande då han har sitt eget gäng, T-birds, att imponera på.

 

När berättelsen går vidare och varvas med 50-talsrockiga musikalnummer vår vi följa de två gängen under deras sista år i High School.

 

 

Bronte Woodard har här anpassat Jim Jacobs och Warren Caseys musikal med samma namn till filmduken, och ingen kunde räkna med hur populärt detta blev, jag själv tillhör en generation var första association till ordet Grease är filmen, och knappt är vi medvetna om att det först var en oerhört populär Broadwayshow.

Med näst intill kultförklarade låtar som "Summer Nights", "Hopelessly Devoted To You" och "You're The One I Want" är det här en självklart sevärd film, som för mig med min musikalbakgrund är ett måste i Filmsamlingen.

 

Det är kanske inte den bästa filmen någonsin, men det krävs ju något extra för att det ska resultera i det fenomen Grease blev mål för. Som tidigare High school-filmer jag pratat om har vi de här arketyperna som nästan alla kan identifiera sig med och med den energi och glädje som bara lyser ur skådespelarna är det svårt för mig att inte älska den här filmen.

 

D D D D D D D D D D