Församling

Idag träffade jag trevliga personer på stan, händer sällan men då det gör det är det trevligt. Satt och pratade med en församlingspolare på väg hem i bussen. Vi hade båda samma problem, mödrar som känner press på sig i församlingen.
Min mamma vägrar att följa med till kyrkan då hon hävdar att hon inte lever upp till de krav som sätts på henne, en kvinna i församlingen skall göra det, det och det... jag hoppas att det bara är inbillning, för då är det lätt att motbevisa, men dessvärre vet jag att det inte är så. mycket arbete i försmlingen är ideellt och mamma är som jag, hanterar detta väldigt dåligt. Hon begraver sig i arbete och tittar sällan ut hemmifrån.

En församling är som en enda stor familj, bröder och systrar i Herren. ibland syndar även försmlingen, som med dömmandet av de "mindre engagerade", men i det stora hela finner jag en trygghet i församlingen. Vi är inte perfekta, men fi försöker allt leva ett gott liv.

Guds stora och rika välsignelse till er alla!

// DCB

Kommentera här: