Konsten att Dygna (A.K.A. "Vaka")

WOW vilken dag!
 
Tvingad in till stan av tandläkartiden klockan halv elva i förmiddags hoppade jag på cykeln i morse, men dagen startade inte där.
 
Igår var jag och några kompisar iväg och badade i en undangömd badplats kallad Stora Lund, det tog ett tag för oss att hitta dig, men med Annas föräldrars vaga vägbeskrivning på sms och en karta från eniro kom vi äntligen fram.
Efter detta grillade vi vid Stocklycke Hamn, ett ställe vi numera frekvent besöker med gänget.
 
Jo, tillbaka till idag... när jag kom hem vi sådär elva gjorde jag mig i ordning för säng och kröp ner under täcket.
Där blev jag liggandes klarvaken. Att ha svårt att somna är inte något nytt för mig, nästan dagligen vrider och vänder jag mig i kanske två timmar innan jag kan somna, vissa dagar, när jag inte har något vikigt dagen efter så brukar jag då gå upp och se på serier natten igenom, vilket jag gjort under denna sommar nu tre gånger, senast natten mellan måndag och tisdag.
Men inte i natt, jag skulle ju upp och in till Motala på morgonen. jag låg som vanligt och väntade på att sömnen skulle komma, men av någon anledning nådde den mig inte. två timmar blev till fyra och rent av sex.
Under dessa timmar hamnade jag i en halvdvala där jag mellan de obekväma positionsbytena besöktes av mystiska vakendrömmar där jag kom fram till några ganska spännande slutsatser, som jag måste testa innan jag vågar publicera...
 
Hursom bestod natten av denna halvdvala och när klockan ringde på utsatt tid hade jag inget annat val än att omtöcknad och halvdöd kravla mig upp och göra mig i ordning.

Men detta till trots står jag för min första fras för dagens inlägg, WOW vilken dag.
När tandläkarbesöket avklarats, rutinkontroll efter tandställningen som togs bort för sådär åtta månader sedan, så begav jag mig in till centrum och besökte butiker. Sedan blev det dags för lunch, vilken avnjöts hos min goda vän Terese tillsammans med Anna.
 
Att besöka goda vänner och bara umgås lite kort är ett av livets små mirakel, jag är så tacksam emot Gud för att jag trots nattens mysko tillstånd ändå var tillräkligt utvilad för att orka med denna fantastiska dag.
All ära till Herren!
 
Ha det så skönt nu i sommarens eftermiddag så ses vi någon gång!
Frid!
 
//DCB

Kommentera här: