Nu blir det dags för ytterligare en av Brooks filmer, nu våras det för svärmor!

 

 

 

Året är 1927 och platsen är någonstans i det stora väldet Sovjetunionen.

När Ippolit Vorobyaninov (Ron Moody)'s svärmor ligger för dödsbädden anförtror hon sig åt honom om en kvarglömd förmögenhet. Problemet är att den förlorades i deras gamla hem när de tvingades fly från revolutionen.

Nu börjar en jakt på de tolv stolarna, varav en innehåller en stor mängd juveler och smycken.

På vägen möter vi även den unge och vältalige Ostap Bender (Frank Langella) som slår följe med Ippolit, och självklart finns det någon som sätter käpper i hjulet för den nya duon. I det här fallet är det den ortodoxe prästen Fader Fyodr (Dom DeLuise) som hört svärmoderns bekännelse och gripits av lust att själv lägga vantarna på skatten.

 

 

Det kan kännas underligt att Mel Brooks lyckats med en så noggrann bakgrundshistoria, vilket kan förklaras genom att berättelsen är hämtad från en bok med samma namn och alltså inte helt ur hans egen hjärna.

Det jag tar med mig ifrån det här kapitlet av Brooks filmer är många skratt som klingar högt och åter igen denna härliga blandning av situationskomik och repetitionskomik som är så härlig.

När jag nu sett flera av Brooks filmer har jag börjat känna igen en del av de återkommande kollegorna, som Andréas Voutsinas och Dom DeLuise.

En mycket underhållande film med den helsköne Ostap i spetsen av ett hejdlöst äventyr som man inte riktigt tänker på att det endast är Brooks andra film med nu över 40 år på nacken.

 

 ...Dracula"

 

D D D D D D D D D D