Lite allt

Oj, nu var det två veckor sedan senaste inlägget, Har jag varit hemma i motala så länge redan?

tänkte bara uppdatera er lite. veckan som gått var jag på Nyhem. (en stor kristen konferrens belägen strax utanför Mullsjö)
Där var otroligt utmanande predikningar och underbar lovsång och möten, jag satt och begrundade vad som var annorlunda, allting kändes så konstigt, men sedan insåg jag att det var jag som var annorlunda. Årets lärdom från Nyhem handlar om att prisa Gud oavsett hur du mår, var du kommer ifrån eller vad du bär på.

jag mötte också en liten tjej jag tror jag ska döpa en framtida dotter till, är inte Almina ett väldigt fint namn?

Mycket mer folk har jag träffat, mycket trevligt folk från en ort jag redan varit sugen på att besöka, nu låter Trollhättan ännu mer lockande...

Just nu undrar jag om hur det kan vara så att jag vill vara så social, allt jag nu känner är tomhet.
Jag känner många vänner, jag bryr mig om dem. Men ibland, som nu, känns det som om alla relationer jag har är toma och innehållslösa, som om ingenting var värt någonting, att allt är ett tomt skal.
Nu blev det mycket repeterande om tomhet, det är så det är.

Tänkte också nämna att jag tror jag trotts tomheten är kär, och har varit i kanske två månader minst.
Det borde jag vara glad över, ibland har jag varit oförmögen att göra något annat än önska att jag hade en flickvän, men problemet är att det inte kan bli något av det, vi är för olika, vi passar inte ihop.
kanske hjälper detta till min tomhet, jag sökte kärleken, och när jag fann den är den omöjlig.
Endast Gud kan leda mig rätt.

men ha det så bra så ses vi!

//DCB
1 Linda:

skriven

Jag träffade också Almina :) vi pysslade ihop i pyseltältet!!!

2 Emma:

skriven

Nyhem, alltid lika intressant upplevelse och alltid lika omvälvande. Mycket trevligt att få lära känna dej och det gör jag gärna mer i framtiden :) Vad det gäller kärleken så är jag medveten om hur jobbig den kan vara. Jag tror inte att du har varit i den situationen där du är förlovad och sen blir kär i en annan, det kan jag lova att det är jobbigt. Jag lyckades dock med hjälp av min fästman, familj och mest av allt Gud ta mej ur den situationen, eller jobbar i alla fall på det :) Jag ska be för dej David för du är en underbar människa och förtjänar allt gott här i livet.

Kram från Emma ^^

Kommentera här: