dcb - DCB is Back

Kategorier

Allmänt Att älska Bibel och livsstil Förvirrade tankar vardagsliv

Arkiv

Mars 2020 Oktober 2019 December 2018 November 2018 Augusti 2017 April 2016 Februari 2016 Januari 2016 Oktober 2015 Augusti 2015 Juli 2015 Juni 2015 April 2015 Mars 2015 Januari 2015 November 2014 Oktober 2014 Mars 2014 Februari 2014 December 2013 Augusti 2013 Juli 2013 Juni 2013 Maj 2013 April 2013 Mars 2013 Februari 2013 Januari 2013 December 2012 November 2012 Oktober 2012 September 2012 Augusti 2012 Juli 2012 Juni 2012 Maj 2012 April 2012 Mars 2012 Februari 2012 Januari 2012 December 2011 Oktober 2011 September 2011 Augusti 2011 Juli 2011 Juni 2011 Maj 2011 April 2011 Mars 2011 Februari 2011 Januari 2011 December 2010 November 2010 Oktober 2010 September 2010 Augusti 2010 Juli 2010 Maj 2010 April 2010 Januari 2010 December 2009 November 2009 Oktober 2009 September 2009 Augusti 2009 Juli 2009

Om mig

Blogg.se

DCB is Back

8 december 2013

Tillbaka med ännu fler burdusa inblickar i en patetisk unkarls liv i Motala stad.

En tre centimeter lång silverfisk kryper över mitt hallgolv som en påminnelse om statusen på min lägenhets renlighetsnivå. en perfekt avslutning på en ungefär 2,5 kilometer lång vandring ifrån centrala Motala ut till min lilla lya, en promenad som gick på trotoarer med helmeterdjup snö (för att ingen brytt sig om att skotta i Västers slumm) och ömsom med bilar tutande efter mig (var ska jag annars gå när trotoarerna inte skottats)

ju längre jag gick desto mer irriterad blev jag och övervägde att ryta till nästa bil som tutade på mig:

"Ta och skotta trotoaren åt mig då!!"

För en gångs skull höll jag dock käft och lydde vem det nu var som uttryckte det så att "om du inte har något uppbyggligt att säga, säg då ingenting" (ett fritt citat då jag inte minns vem eller exakt hur det gick)

Kvällens promenad kan väl summeras med att jeg känner annalkningen av den där sura gubben, jag har kännt honom titta fram i mig titdigare, vert hen då sedan tagit vägen vet jag inte, jag får återkomma med den saken.

På plussidan har dagen också bestått av något av det roligaste som finns, att delta i församlingens julmusikal, med nyskrivet manus och musik hade vi urpremiär av Änglahyss, en julsaga ur änglarnas perspektiv, då vi får följa Stellan och Angelicus när de följer alla de klassiska inslagen i Julens glada budskap, igenom förberedelserna för Jesu födelse på jorden från tändning av stjärnan till änglarnas glada kör för herdarna på ängen.

Det är paradoxalt att det roligaste jag vet skall åtföljas av en så depprimerande insikt som den som slog mig på vägen hem, men om man tror på balansen i världsaltet är det väl bara väntat.

Ha det bra så ses vi!

//DCB

Anette

Men se där! Du har återvänt :)
Musikalen var sååå bra!!
Vilket teamwork!! Härligt!! :D

Försök vara lite mer ödmjuk mot dig själv o låt inte den där "surgubben" ta över allt för mycket!
Att vända sitt tankesätt och sättet att se på sig själv är en utmaning.
Förstår inte varför du anser dig vara en patetisk ungkarl... Visst, du är ung och du är karl...men inte patetisk! Se det positiva som just Du kan tillföra.

Du har fina vänner, familj, en egen lya och du är inskriven på Arbetsförmedlingen. Och du har Gud!
Läs gärna det här bibelordet: Jesaja 40:29-31

Så pyssla om dig själv nu på bästa sätt och börja julpynta och koka knäck och gläds över vad du har! Och se med förväntan o öppna ögon på vad som ligger framför!
Du är värdefull!
Kram <3

Svar: Jesaja 40:31 är helt klart svaret på vad som hållit mig igång i den mån jag har. Jag är otroligt tacksam för herrens hjälp och att jag inte helt gett upp livet,Tack för påminnelsen, den stärker.

DCB

dcritic

"Detta är bara början!" Sjöng man i den sista sången. Nu menar jag inte att det här är bara början på dit lidande. Utan precis som i sången(som sjungs efter insikten av vilket under de fått vara med om) menar jag att vi har mer att se fram emot.(om man inte är masochist och hoppas på något negativt)
För övrigt tror jag givetvis inte på balans i universum. Jag tar ju emot Guds nåd och får därför evigt liv. Har det kanske lite för bra...vilket som jag inte vill klaga på...klagar hellre över att jag blivit förkyld, men även det verkar gå över snart. Jag borde nog inte klaga alls egentligen. Borde nog istället träna mig i tacksamhet och att säga tack.

MVHH