Vad har Finnar, Nazityskland och månen gemensamt?

Svaren finner vi i "Iron Sky"

 

 

När USA:s president (Stephanie Paul) 2018 i ett PR-trick för att bli omvald skickar James Washington (Christopher Kirby) till månen uppdagas en utpost av Nazister på månens baksida, där de legat gömda i ca 70 år. När kolonin får nys om Jordens utvecklingskurva ser deras "tronarvinge" Klaus Adler (Götz Otto) chansen att återerövra världen i Nazistpartiets namn. Jordenexperten Renate Richter (Julia Dietze), dotter till utpostens vetenskapsman, tillika lärarinnan och Adlers fästmö får sig dock en läxa som får henne att ifrågasätta allt som hon har fått lära sig.

 

Helt finansierad av intressenter och fans och inga stora filmbolagspengar gör den här filmen helt unik, ett intressant koncept som jag kan uppskatta.

Utan några stora namn och en hejdlöst otrolig story kändes den här filmen på förhand som en fånig B-film, men där gick alla som trodde som jag bet. Välgjord och välskriven med visserligen aningen konstiga påfund (som en 'Albiniser') är detta en underhållande film och på grund av sin fria finanisering saknas det några band till stora företag vilket gett dem friheten att skämta om allt, som andra tidigare uttryckt det; Satirfest.

Med några pluss som ögongodiset Julia Deitze eller det hämndraseri som Peta Sergeant står för gör det här till en väldigt underhållande film.

Däremot hamnar den här filmen i den där kategorin där hela handlingen får en att utbrista "What?!" vilket inte är en favoritgrupp hos mig, en film att skratta åt? absolut, prisvinnare? knappast.

 

D D D D D D D D D D