Star Wars episode IV: A New Hope

Efter prologtrilogin har det nu som sagt blivit dags att gå längre tillbaka i tiden och besöka Filmtrilogin som startade det hela, "Star Wars episode IV: A New Hope"
 
 
I 20 år har imperiet styrt galaxen med järnhand och Alliansen för att återupprätta Republiken kämpar en diger kamp mot de övermäktiga stormtrupperna, i ett desperat försök att kontakta en gammal allierad innan deras skepp tillfångatas skickar Prinsessan Leia Organa (Carrie Fisher) sina droidtjänare R2-D2 (Kenny Baker) och C-3PO (Anthony Daniels) till planeten Tatooine. Droiderna hamnar hos en Fuktfarmarfamilj, där unge Luke Skywalker (Mark Hamill) mot sin Farbrors vilja hjälper dem söka rätt på Obi-Wan Kenobi (Alec Guinness) och tillsammans anlitar de smugglaren Han Solo (Harrison Ford "Cowboys & Aliens") och dennes andrepilot Chewbacca (Peter Mayhew) att föra dem till rebellerna för att ansluta sig till kampen att besegra Imperiet.
 
Star Wars är den äldsta filmen jag skrivit en recension på (Grease är året yngre) och att denna film än idag är en av de filmer som gjort mest intryck på mig säger en hel del om vad George Lucas satte i rullning med detta projekt.
Trots att filmen tempo med dagens standard är en aning långsamt på sina ställen och dialogen stundom kan kännas klychig eller rent av fånig, kan jag inget annat än njuta av denna fantastiska film.
 
Jag känner inte till någon annan film som haft ett så stort intryck på världen och filmindustrin och inte heller någon story som har så många hängivna efterföljare. Se bara på 501st eller R2-D2 Builders Club eller olika Convent som alla cirkulerar kring kärleken av Galaxen som bara blivit större ´med tiden.
 
Jag kan inte annat än bara älska Star Wars, så jag kommer bara lämna filmen såhär.
 
May The Force Be With You!
 
//DCB