Inception
Dags för en till klassiker från min bokhylla: "Inception"
Dom Cobb (Leonardo DiCaprio) är en tjuv, men inte en vanlig tjuv utan en som tar sig in i människors drömmar för att stjäla information från deras undermedvetna. När han får en chans att kunna ta sig hem till sina barn igen genom att göra det motsatta (plantera en idé istället för att extrahera information) så sätter han ihop ett team för att göra något ingen vågat 'drömma' om tidigare.
I fler roller ser vi skådespelare som Joseph Gordon-Levitt ("The Dark Knight Rises"), Marion Cotillard ("Assassin's Creed"), Ellen Page ("Juno"), Tom Hardy ("The Dark Knight Rises"), Ken Watanabe ("Detective Pikachu"), Michael Caine ("The Prestige") och Cillian Murphy.
Det finns två sätt att se på den här filmen, den ena är att ta den som en nytappning på den gamla traditionella stötfilmen där du istället för att bryta dig in i ett valv så tar du dig in i en persons sinne. Det andra sättet är att se djupare, att betrakta allt som händer som en existentiell metafor som riskerar att få dig att ifrågasätta din egen verklighet. för under de tio år sedan filmen kom ut har den ena teorin efter den andra vänt uppochned på filmen och postulerat över vad som är sant och inte, det är nog för att ge mig huvudvärk i alla fall.
En sak är säker, men de olika drömnivåernas olika platser har Chistopher Nolan skapat ett visuellt spektakel som bjuder på fantastisk action och Hans Zimmers ("The Holiday") musik sätter pricken över i:et.
Oavsett vad det betyder är det inget snack om saken; det här är konst.
När jag först såg Inception blev jag meddragen i hysterin kring filmen, men när jag nu tagit ett steg bakåt och tänkt lite för mig själv så kan jag inte riktigt hylla den för det mästerverk somliga säger att den är, men så är det med all konst, något som faller vissa i smaken, gör inte det för andra.
Ha det bra så ses vi!
/DCB